Vänner

Måste bara skriva av mig lite snabbt om en grej som en vän berättade för mig ganska nyligen.

Men är det inte underbart med vänner, som man kan vara totalt neutral med.
Jag menar det finns ju vänner man har som man inte alls är sig själv med... frågan är då... Är de riktiga vänner?
Vad är en riktig vän egentligen... hur länge måste man ha känt varandra för att kalla sig vänner osv.

Hur som helst, en vän skrev till mig idag om hur skönt det är att prata med mig. Man kan visa sig helt ofixad i camen och man skäms inte. Man kan vara neutral och bara vara sig själv när man snackar med mig.
Blev otroligt glad. Det betyder att det finns en trygghet som personen känner hos mig.
Att han/hon litar på mig..

Det är liksom det jag strävar efter, mina vänner ska vara sig själva runt mig, de ska må bra, vara glada och kunna göra precis vad de vill utan att de ska bry sig om att de kanske såg skumt ut, kanske inte ska ha den här tröjan på mig... för någon kanske tycker si och så.. De ska kunna prata med mig om precis vad som helst utan att vara rädda att jag ska idiotförklara de för att deras åsikter är helt skumma, deras problem är helt dumma eller nått sånt.
Folk ska känna sig trygga hos mig, det är då jag har lyckats. <3 Vännerna är de jag lever för. Därför tar jag hand om de. Vissa tycker att jag tar hand om de lite för mycket, bryr mig lite fööör mycket.
Men låt mig göra det i så fall. Det drabbar inte er...


Hoppas ni förstår vart jag vill komma, är lite trött och skriver bara för fulla muggar nu. Orkar inte läsa igenom texten för att kolla om det låter bra, så detta får duga! :) kände bara för att skriva av mig lite snabbt som sagt!

Nu är det godnatt på riktigt.

Kram

Lejon